photo-1543747325-a058c441b776.jpg
Foto: Unsplash

Kan koldioxidbudgetar få fler att greppa miljömålen?

Hur kan lokala koldioxidbudgetar hjälpa Sverige att nå de nationella klimatmålen? Och är koldioxidbudgetar ett bra verktyg för att skapa förståelse för och förankra den lokala miljöpolitiken. Det var två frågor som diskuterades när miljöstrategerna i Kommunnätverket för hållbar utveckling träffades häromveckan.

EU har beslutat att koldioxidbudgetar ska vara en del av EU-ramverket för att nå Parisavtalet. Den globala koldioxidbudgeten är den totala mängd koldioxid som kan släppas ut i atmosfären för att klara ett visst temperaturmål. Den kan brytas ner och fördelas till lokala årliga koldioxidbudgetar.

Detta arbetar nu Uppsala universitet med i ett projekt tillsammans med Ramboll, kommuner, regioner och Länstyrelsen. För att hamna på noll i koldioxidutsläpp år 2040 måste Sverige minska utsläppen med 16 procent varje år, enligt den koldioxidbudget som projektet tagit fram. Det är en betydligt högre minskningstakt än den Sverige som nation åtagit sig, som enligt Naturvårdsverket ligger på mellan fem och åtta procent per år.

Ett sätt att kommunicera

En koldioxidbudget blir ett verktyg för kommunerna att faktiskt kunna jobba konkret med frågan att nå lokalt uppsatta mål. Miljöfrågorna är komplexa och ibland svåra att greppa. Dessutom beroende av många olika aktörers åsikter.

– Att man har en miljöplan är inte lika med att man uppnår faktisk effekt, säger Martina Persson, miljöstrateg i Härryda kommun.

Kommuner och regioner är organisationer som helt beroende av politiska beslut och en koldioxidbudget kan bli ett bra verktyg för att kommunicera frågan på ett mer lättförståeligt sätt.

– Vi behöver skapa en förståelse för att vi bara har en viss volym koldioxid som vi kan släppa ut. Punkt! Frågan att arbeta med blir då: Hur skall den fördelas? Denna vinkel på problemet är ett nytt sätt att tänka och koldioxidbudgeten är ju faktiskt effektbaserad och känns väldigt kommunicerbar, säger Martina Persson.

Digitalt verktyg kan hjälpa

I dagsläget har projektet som mål att publicera ett antal rapporter till kommuner och regioner för att testa och få ut tänket i kommunerna. Hur passar det in i deras arbete? Hur skall de förhålla sig till begränsningarna? Projektteamet vill också koppla in det i ett nationellt ramverk. Vilka beslut skall tas och på vilken nivå?

Man siktar länge fram på att skapa ett digitalt verktyg som är mer automatiskt men som också kan koppla siffrorna till åtgärder. Idag är man i slutet på en förstudie för att se vad denna typ av arbetssätt kan bidra med och rapporten från denna skall vara klar i juni/juli 2019.

I dagsläget finns det en koldioxidbudget framräknad för Västra Götaland som visar att 16 procents minskning av koldioxidutsläppen krävs för att vi skall nå uppsatta mål.

– Det vore väldigt bra om en koldioxidbudget togs fram för varje kommun i Västra Götaland, så att vi kan jämföra och dra lärdomar av varandra. Vad är bra och vad är dåligt? Var finns svårigheterna? säger Monica Bergsten, miljöstrateg i Marks kommun.

– Om vi kan vi synka och göra lika så hade vi kunnat nå så mycket högre, tror Martina Person.

Borås först ut i väst

Borås är en av de första kommunerna i Västra Götaland som har påbörjat arbetet med att ta fram en lokal koldioxidbudget. De har presenterat en budget nu i vår, denna skall sedan bakas in i kommunens klimat- och energistrategi.

– Exakt besparing i procent är kanske inte så viktigt utan vi vill framförallt kommunicera trenden och tänket, säger Peter Rydberg, miljöstrateg i Borås Stad.

– Till budgeten med mätbara mål vill vi väldigt gärna också knyta ett klimatråd som har som uppdrag att faktiskt se till att det blir verkstad av målen. En sådan grupp saknas idag, säger Peter Rydberg.

Läs mer om koldioxidbudgetar: https://www.extrakt.se/parisavtalets-mal-nu-har-tio-svenska-kommuner-fatt-klimatbudgetar/

Fler nyheter

Sveriges produktion av biogas kan bli sju gånger större

Sverige bör besluta om ett produktionsmål på 10 TWh biogas till 2030. Det är ett av de viktigaste förslagen från Biogasmarknadsutredningen, som i veckan presenterade sitt slutbetänkande.

Klimatklivet ansökningsomgångar

Klimatklivets ansökningsomgångar 2020

Smakrik seminariedag om framtidens mat

Hur tar vi forskningen från labbet till livsmedelsdisken? Med den frågan som grund anordnade projektet Ways2Taste, där vi är en av parterna, en seminariedag om framtidens mat på Högskolan i Borås – där diskussioner om regelverk och kommunikation landade i en lunch som på ett konkret sätt demonstrerade hur en svampbaserad måltid kan smaka.

Nytt krav på IMD i flerfamiljshus med dålig energiprestanda from 1 dec 2019

Regeringen inför begränsade krav på individuell mätning och debitering av värmeoch varmvatten. Kraven gäller en mindre mängd flerbostadshus, som har sämst energiprestanda. 

Fortfarande vanligt med missuppfattningar kring solceller

Många tror att solceller är dyrare att installera än vad dom är och att de inte fungerar bra i svenskt klimat. Det visar vattenfalls senaste Solrapport.